Hemlängtan

Ska man inte längta hem? Det är inte precis det jag gör nu. Iaf inte måndagar och torsdagar. Det kommer ju återigen bli så att jag hellre åker någonstans då för att jag bara inte orkar hem. När torsdag ändå är en av mina vilodagar. Nej tyvärr känner jag mig själv rätt, så blir det att jag tillslut kommer undvika det på torsdagar endå. Alltså ja ni vet vad jag pratar om ca? Boendestödet. Jag vill ju bara kunna längta hem, men nu istället får jag ju nästan gömma mig. Hitta så mkt undanflykter jag kan, njea inte ursäkter heller direkt. För jag hittar ju på saker så jag har att göra. 
 
 
Dock blir det för svårt när stödet kommer och då jag bara haft det i hjärnan, jag vill inte, jag orkar inte. Då går det ju inget bra att jobba heller. Eller är det så det ska vara? Jag blir iaf helt slut redan innan dom kommer. Jag vet att det låter konstigt av att jag blir stressad av dom. Då vi ändå är 2 Pers då. Men det är bara så att jag blir det av någon skum anledning. Samtidigt tycker jag ju också det är jätte jobbigt att tacka nej titt som tätt. Men jag vet att det kommer bli så ganska snart att jag gärna undviker att vara hemma dom dagarna, hur ska det funka när idrotten börjar? Inte vara hemma en enda dag nerän på helgen. 
 
 
Är det så det ska vara? Alltså har sån längtan efter att bara kunna få längta hem. Då menar jag utan att någon stör mig. Kan man inte bara få göra så Någon gång, alltså längta hem? Vad gör man? Jag vet jag kanske inte sa tillräckligt på mötet, men jag blir sån på möten. Samtidigt vill jag inte heller köra ut dom även om det känns som jag gör det ibland. Så jag kommer nog fortsatt tycka det är jättesvårt. Men just min torsdag vilket är min fredag vill jag ha dom få timmarna efter jobb som min egentid. Jag kommer tyvärr bara lyckas hitta anledningar till att inte komma hem, THATS IT.
 
Godnatt på er och på återseende 😉



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

emmakarolinajohansson.blogg.se

Mitt liv och mina tankar

RSS 2.0