Tillbaka på ruta 1

Jaha ja, då börjar man nästan om från början med boendestödet. Jag längtar ju inte ens hem idag, ska det vara så? Svar: Nej och dum fråga! Men jag läste nåt som va riktigt bra skrivit häromdagen. Som va riktigt bra skrivit om att funktionsnedsatta ej får bestämma själva, sen vet jag ju dock att det inte gäller alla. Kan ni läsa på fb, jag delar så ser ni på FuBUBsidan mer exakt vad jag menar. Men kunde känna igen mig så väl i mkt av det. Som T.ex jag fick ju aldrig välja att jag ville ha personal. Det är ju då det blir dom konsekvenserna att jag hellre avbokar. Som sagt blir det ju för stressigt. Det går ju som sagt ut över jobbet också!
 
 
Sen trivs jag ju ej jättebra på jobbet heller, men det funkar hyffsat. Ja blir snabbt och kort idag, för jag tänker hinna hem och ta en tidigare buss, bara för att jag vill hinna få gjort det mesta innan dom kommer upp. För jag kan ju och som sagt vill inte ha det där stödet eh jo kanske till viss del, fast helst inte, blir ju bara då stressigt. Trotts att vi kommit överens om varannan dag. Men tycker ändå det är jättesvårt.
 
 
Jag vet att det borde vara lättare när man är fel,men jag håller inte riktigt med där. Ut kommer jag ju oavsett är ju ute i stort sett varje dag. Men jaja nu måste jag sluta, så på återseende ;)

Passa in del 2

Hej igen, blev lite stressigt förut, så gör ett nytt försök nu. Förstår inte att det kan vara så svårt att passa in, jag passar in på många ställen, dock inte jobb tydligen. Tro det eller ej, jag har verkligen försökt. Nope går inte, blir inte som jag vill. Sen fattar jag ju såklart att jag inte alltid kan få all min vilja igenom,men jag hade blivit jäkligt glad om jag fick laga mat. Ja jag har sagt det förut efter c:a 6 olika jobb va väl 1 av dom ok, tror dock det är försent att komma tillbaks dit nu. Nej 2 av dom va det faktiskt.
 
 
Jo jag blir ändå arg när en hen va här i tisdags och jo jag blir osäker så där kanske hen tänkte lite rätt. Men jag har faktiskt mer koll på allergi än va hen trodde, blir ju bara så arg! Men det lät så förbannade nedvärderande. Men som ni vet jag ger aldrig upp det är osportsligt. 
 
 
Passar dock inte in på DV heller riktigt. Det va nästan ännu värre iaf när jag va i Stenungsund på 1' jag försökte göra allt och dom skulle följa efter mig till punkt och prick, fick inte göra nånting. Sen har det ju funnits dom bättre jobben, det va väl på en DV men jag fick en anställning som jag dock alltid har viljat, så nu är det ju bara det där med matlagning kvar. Har jag dock kommit så långt som till en anställning kan jag komma till att få laga mat med, har jag bestämt mig för nåt, så blir det så, THATS IT!
 
 
Idag är dock en sån där dag, då jag inte längtar hem. Då ja jag sa det förut jag vet, då personalen kommer upp. Tycker inte riktigt jag passar in där riktigt heller. Jag vill inte att folk ska komma upp, som jag träffar väldigt sällan. Sen i vissa lägen är det dock bra, då jag har svårt att ringa och prata med folk, alltså som att boka tider och sånt. Men annars tycker jag inte jag behöver det. Men jag får ju som sagt göra ett nytt försök, men är ABSOLUT inte överlycklig över det. Men varannan dag kanske kan funka. Som sagt inte jätte nöjd, varför? Jag vill inte ha den, då är det också lättare att tacka nej, när jag inte ville det från början.
Så nu har jag fått gnällt av mig, jag kan uppfattas som en väldigt gnällig person, men tro det eller ej det är jag inte. Jag är bara arg på samhället som inte passar in.
På återseende ;-)

Passa in del 1

Så säger dom att få folk att passa in på arbetsträning i eller vad man nu kallar det dock ogillar jag även det ordet. Men jag tycker dock att det är samhället som borde passa in, inte folket! Vi lever faktiskt fortfarande på 2000 -talet och än finns så lite kunskap om funktionsnedsättningar. Att alla inte blir accepterade är ett under, jag blir bara så arg på detta. Alla är olika, inte ens det har folk väl fattat riktigt.
 
 
Jag förstår inte, har folk slutat tänka eller? Jag blir ju som sagt bara trött på den okunskapen.
Jaja får väl se va som händer, men är man annorlunda, så är man. Jag SKITER i vilket, det är samhället som inte passar in, THATS IT ;) Jag tänker ju iaf inte vara tråkig som ja nu ska jag inte dra alla över en kam, eller säger man alla över en kant ;)....Som många andra är alltså "normalstörda" dessutom accepterar jag alla, så länge dom accepterar mig.
 
 
Tro det eller ej, men jag gör detta trotts att jag inte är jätte koncentrerad, men kan nog funka hyffsat en då.
 
Nu över med det där stödet, ja jag kallar det så nu, alltså boendestödet. Jag är ju inte helt överlycklig över att gå hem idag, när jag vet att dom ska komma. Men denna gången vågar jag lova att jag ska göra ett försök. Men det tar verkligen emot och det är svårt. Men varannan vecka kan nog bli bra, då är risken större att jag tackar ja. Sen finns det ju tyvärr så mkt annat jag får tacka nej till då, därav det blir svårt. Jag är ju som sagt ganska aktiv som ni säkert märkt och förhoppningsvis positiv. Jag vet det låter inte så nu, men vänta bara ta ska ni få se hur positiv jag är.
På återseende ;)

emmakarolinajohansson.blogg.se

Mitt liv och mina tankar

RSS 2.0