Vill mer!
Anledning till att jag ej gillar möten. 1. Jag blir tyst som en mus. 2 jag pratar inte (även om det är sällan jag gör det annars också) men möten gör det inte bättre med mer folk. Ja det va väl några anledningar hitills. Jag vet ej, jag va socialare när jag va mindre tycker jag. Då vågade jag ju stå framför och redovisa med mer. Jag har tappat mkt nu. Dock va det ej särskola, kan det vara efter där jag tappat mkt av det? Dock har jag basketen och fotbollen som tack och lov ger mig mkt av det sociala, men jag vill mer!
Så jo, jag tappa ju även många vänner när jag började i särskola. Sådär av man tappar mkt där. Fick också väldigt lätta eller förenkla uppgifter trotts att jag sa till flera gånger. Det tog år innan jag fick t. Ex en mattebok som va på min nivå. Så ja jag tycker man tappar mkt i särskola tyvärr, ska det inte vara tvärtom?
Jag har ju också länge funderat på läsa in det som saknades för att bli kock. Men samtidigt blir jag så osäker där med. Varför många säger att det är inget att sträva efter? Men jag måste ha ett mål, sen vill jag gärna ha någonstans där jag får tränat min engelska alltså dvs där jag måste prata engelska. Även om jag reser en del så är jag blyg och då prata ett annat språk är inte lätt. Även om jag vågat mer och mer nu.
Förbannade teknik, jaja tar en paus då. Sen vill inte lägga in bilder nu heller. Men det ville jag... Suck!
Jag skulle ju egentligen visa mitt terapi jobb. Att jag gjorde egna vårrullar helt från grunden. Det är sånt som får mig att må bra. Såklart, familjen, släkten och vänner och där räknas basketen och såklart fotbollen in, då jag fått mkt vänner där.
Men jag vet inte riktigt vad det är. Jag är aldrig riktigt nöjd, jag vill alltid mer egentligen. Visst går det jättebra på jobbet och jag får göra mer så det är inte det.
Det är bara det att jag vill fortsatt så mkt mer... Men jaja ibland är det enklast att bara försöka gilla läget också.
Men ni förstår kanske nu varför jag gillar matlagning och bakning och gärna lite pill jobb, det är lite av terapi för mig.
På återseende 🙂
